Jag har haft behov av att skriva, men inte energin att formulera några meningar. Den senaste veckan har varit kaosartad och hemsk. Tyvärr är det så att bägaren ibland rinner över, och just nu kan jag inte ta mer. Jag är så duktig på att "gömma" mina problem, genom att bry mig och ta hand om alla andras problem. Därmed är det ingen som märker att jag bryter ihop.
Jag får skylla mig själv. Jag ber inte om hjälp och om någon frågar hur det är så är allt bara bra! Känns inte rätt att lägga mina problem på andra när det är mitt skit som jag ställt till med. Att älta samma sak om och om igen är bara tråkigt. Saker och ting går bara långsamt, jag vill att allt ska vara löst nu. Jag vill vidare i livet, och jag vill inte vara den snälle alltid.
I'm too good for my own good!
On a happier note: allt har inte varit skit den senaste veckan. Jag och Adrian var på studentfest förra fredagen, en nära vän till oss. Nu har hon åkt till Norge för att jobba, och jag saknar henne redan. She's grown on me lately! Förutom en mindre otrevlig incident där så hade vi skitkul, festade inpå småtimmarna. Midsommar i fredags var supertrevlig det med. Vi var i Lomma med trevliga vänner, åt gott, drack gott och spelade kubb i regnet. Så typiskt svensk midsommar.
Igår drog jag och älsklingen ut på Sibbarps Midsommarmarknad, men vi ägnade oss inte särskilt mycket åt marknaden. Vi tog oss ner mot stranden för att vi skulle dricka varsin öl, och det slutade med strandhäng med en ny kompis. Brandon Lee the Duva.
Den här duvan flög rakt upp i mitt hår. Jag trodde han attackerade och lyckades få bort honom. Han höll sig på avstånd när Adrian ville klappa honom, men ändå nära hela tiden. Vi satte oss ner och duvan la sig ner i gräset precis intill oss, och burrade till sig. Han låg där hur länge som helst, ända tills en hund gick förbi och fick för sig att jaga duvan. Adrian utsågs som räddningstjänst, då duvan flydde upp på hans nacke. Även där satte han sig tillrätta och somnade till lite då och då. När vi efter en bra stund skulle gå vidare hoppade den lilla fågeln efter oss en bit innan han beslöt sig för att flyga iväg. Söt fågel!
